måndag 29 december 2014

Snart är julhelgen förbi-jippie!

Trots alla omständigheter så kom julen. Ungefär som reklamen-det blir jul endå. Och det blev det. Vi överlevde dessutom. Jag avskyr julen. Jävla jippo. Men vad gör man inte för ungarna?   Jag försökte få till en så naturlig jul som det gick, och jag tror att dom endå bldv nöjda. Jag och barnen har varit,  o h är i rönnäs nu under lovet..vi fick snabb besök av barnens släkt och sen var det bara jag och barnen- och tomte besök. Det va helt ok faktiskt.
Imorgon blir det dock en Vilhelmina dag, för att inhandla nyårskitt, mycket viktig detalj är ju att det körs en version av tv programmet halv åtta hos mig. Och det är i första hand meja som då är kökschef, värdinna och toastmaster.....♥
Det är vidrigt kallt ute, och trots snor och kracks så är ungar ute stundvis. Det tolkas efter skoter, skruvas i andra  skotrar.  Sonen har lagt ut vinterns första isnät idag, här i malgomaj.

Det är nu man borde sova ser jag på klockan, det har varit en motig dag idag, men bestämt mig för att imorgon är en bättre dag♥

♥ Marita

lördag 20 december 2014

Tigerhonan


 Som jag gruvat för att skriva. Och längtat, Dags att ta bladet från munnen och tala, lika bra nu.
Det finns inte mycket att säga, mer än ett krasst konstaterande från mig själv: vissa drabbas av mer skit än andra. Vi har milt uttryck gjort det.

Det spekuleras en hel del, vad som hänt och vem som gjort vad, vissa tycks veta mer än andra och vissa har säkra källor att bravera med.Gör så....ingen av oss vet mer än någon annan antar jag.
Vi får vänta och se vad som händer, men läget nu är att mina barn har förlorat en pappa. Framtiden vet vi inget om, men låt oss vara vuxna och hålla samtal och personliga åsikter ovanför våra barns huvuden, för allas skull.
Jag kommer fortsätta vakta mina ungar som den tigerhona jag är. för dom är oskyldiga, för er som glömt.

Jag har bakat som en tok, ungarna har vänner hos sig, det rings, springs, skjutsas , gnatas, tjatas, gråts en del,klagas och peppas.
Vi hanterar alla detta olika, och måste därför bemötas olika. Det är inte alltid lätt. Faktiskt jävligt svårt.

Livet rullar på, tiden går, och ovissheten tär, sliter , gnager ...speciellt i barnen då som undrar när pappa kommer hem.









 Det har bakats en del iaf, dottern tog tag i saker och ting och bakade själv både lussekatter och kakor. Hon gömde dessutom allt väl i frysen! Hon känner sin familj alldeles för väl:)




Måla är ju ett befriande sätt att uttrycka sig på, min favorit förutom skrivandet då. Blir inte alltid så bra, med det betyder alltid något, står alltid för en känsla.
Hoppas ni har en bra kväll!

Marita

onsdag 29 oktober 2014

Livet fortsätter!

 Herre vad nostalgisk man blir när man går igenom gamla kort.
Överst här är Vega, så vackert kort! Och så stor hon är idag jämfört med bilden.
Tiden går alldeles för snabbt. Alldeles for snabbt.
Vega sover hos sin pappa inatt och jag ,trots att jag har fyra andra barn hemma, saknar henne enormt mycket- Känns tomt. Dom andra känner likadant.

Vi fortsätter att boa in oss i lägenheten, och det blir bättre och bättre. Nu när jag ska hämta resten av mina saker så inser jag hur mycket tillhörigheter man har hunnit dra på sig under nästan 16år. Ytterligare en chans att sovra.

Jag och en vän tog en riktig pw på 45 min, så skönt nu. Men nog känns det att jag inte har rört på min under väääldigt lång tid. Upprepas imorgon!
Jag har hunnit med att ringa en del viktiga samtal idag och allt annat blir lättare att bära bara av att man slipper tänka på fjuttiga samtal.

Imorgon väntar jag besök, och som jag har längtat!

Kramar Mita



fredag 24 oktober 2014

Mod


Nu håller vi - jag och barnen. på att installera oss i radhuset på Vilhelmina.
Konstigt, knasigt, pirrigt och förväntan är några av känslorna just nu!

Marita

tisdag 7 oktober 2014

Vår egna Gomma har varit på besök!

 Hittade en sådan vacker bil från ihelgen så jag ville visa dig. Här är Vegas gudmor gomma (forsnäs hemman på fb) och Vega.  Vi passade på att ha kalas för både min dotter och hennes son. Så det va en hel hög med 10-11 åringar, ganska normalt då. Vi gjorde pizza för glatta livet, kalasbarn, egna familjen och naturligtvis ett gäng moppepojkar (storkillarnas kompisar)
Sen blev det en rejäl tårta, och fiskedam och lekar mm.....det tog på så pass att min arm va helt ut funktion dagen efter, fast inte så oväntat.

Åter till Gomma, Hon bor i en by utanför Vilhelmina med massor av lantrasdjur,är bla genbanksansvarig för lappgetterna!
Ni vet ju mitt garnmissbrauk, ingen borde ha kunnat undgå det....hon iaf, spinner garn av hundhår! Och jag blev hänförd när jag såg hur vackert det blev, hon driver dessutom fyra bloggar, så kollain henne under forsnäshemman.


 Ni har väl inte heller missat att vi övergått till oktober månad och den månaden är ROSA! Stöd cancerforskningen och köp rosa bandet.
Mina barn, killar som tjejer bär sina rosa band på både mössor, jackor och tröjor.Grymt med ungdomar som har fattat "grejen".


 Gommas tårta till A och V.



Och här är Meja 10 år och Arvid snart 11!
Grattis Grattis.
(nästa kalas 27okt)

onsdag 24 september 2014

Hur vet man vad man ska göra?




Många gånger har jag suttit framför en tom skärm, ett vitt papper och känt mig nollställd. Många gånger har jag lagt igen blocket eller surfat på andras texter istället för att skriva mina egna. 

Ofta behöver jag skriva av mig, och gör det, men bara inte här.Det är svårt det där för hur det än är så vill man ju inte direkt hänga ut någon annan.Och så är det.
Men skriver gör jag och har i dagarna fått bekräftat att det ÄR just det jag ska göra. Nu sitter jag i och med det och filar på krönikor, som ska publiceras efter nyår.
Det behöver jag! Konstigt det där, att när en dörr stängs så öppnas en annan, fast det kanske tar en stund. Och konsten är att hålla sig flytande under tiden, tills den där andra möjligheten dyker upp.



Måste tacka min fina vackra sol..Therese! Tack för paketet, du gjorde mig såå glad, och lilla livet (Millan) kommer bli fin!

Som du vet- jag följer dig på högra sidan!:))

Kram

Mita

söndag 31 augusti 2014

Saft

Av enklast möjligt från naturen- blad, gör jag idag Ernst svartvinbärsbladssaft.
Om fem dagar får vi avnjuta!

lördag 30 augusti 2014

Grönt skimrande ljus under vinbärsbuskarna.

 Lördag kväll och luften känns ljuvlig. Klockan närmar sig 19 och klasarna av svartvinbär skimrar i solen.
Jag är ute för att samla in blad att göra saft på, och naturligtvis tar jag ju tillvara på vinbären oxå, men nu råkade det bli bladen först. Och herre min skapare vad mycket bär det finns, här finns verkligen inte många buskar, men det här året ger dom absolut avkastning!
Jag såg även att krusbären är redo att skördas, stora mängder verkar det bli där oxå.
Inte för att skryta men ni som följer mig på instagram vet ju att jag har mer att var stolt över!
Vill du följa så är det MEbervall du ska titta efter.


 Ser ni ljuset?? Vackert så man storknar hörrni!
När jag går där ute bland buskar, rabarber,äpplen, lök och annat och känner mig så där löjligt lycklig som man kan göra ibland, och tyvärr har det inte varit allt för ofta nu dem senaste åren, så blir jag ödmjuk. Ödmjuk över allt det sköra runtomkring, och alla människor som oxå har allt vackert runtomkring sig, men kanske inte har förmågan att ta in det, Och all skuld som anhöriga känner när det mest otänkbara har hänt, alla frågor utan svar .

Men ikväll fick jag känna mig löjligt tillfreds med tillvaron. Lycklig med andra ord.
Härmed bestämmer jag mig för att morgondagen KOMMER kännas lika bra!
Gonatt!
Mita

fredag 15 augusti 2014

Vi vuxna äger problematiken- inte våra små barn.

Vad tröttsamt det är,när det gång efter annan strulas och tjafsa mellan barnen och kompisar-och igentligen spelar det ingen roll åt vilket håll det jävlas- alltså om det är min eller din unge som utgör det största problemet, däremot så behöver dom hjälp, all medla, att få veta vad som är ok eller ej. Det finns ju dem som ständigt hävdar att barnen ska få sköta allt bråk och alla intriger själva, till en viss ålder så - fine! Men inte när det handlar o mellanstadieungar. Jag blir så less- och jag ser så tydliga skillnader på hur tjejer som bråkar -och när småkillar gör det.
Tjejerna, om det är några stycken så är det ett faktum att det förr eller senare bildas mindre grupperingar och tex den tredja mobbas ut. Dom känns så...uträknade på något vis, som att det finns en plan och dom vet exakt vad som ska göras. Det blir lätt intriger och dem med dramaqueen-ådran (och dem mina vänner, finns det gott om i 10årsåldern!) spelar upp hela registret.
Killar gör inte så.Inte vad jag märkt.
Det mobbas ,muckas och bråkas på ett annat sätt, som jag inte påstår är bättre, bara olikt flickornas.
Varför funkar det aldrig med tre tjejer? Inte i längden. Man är så rädd att dom andra två plötsligt ska ha mer gemensamt, umgås oftare, leka bättre. Man vill ju inte bli tredje hjulet.
Idag var det min unge som blev det tredje hjulet.
Imorgon kan det vara min unge som allierar med någon MOT en tredje kompis. Men vi MÅSTE prata med ungarna om det.
Och vi vuxna med ansvaret över våra ungar- måste inse att ingen (oftast) är bättre än någon annan.
Eller orsakas allt detta pga att någon förälder anser sig vara bättre än någon annan?
För någonstans har dom ju fått beteendet ifrån.
Jag kanske har agerat helt fel under alla år, som jag slitit mitt hår i försök att lära mina barn vettigheter , jag skulle ju såklart lärt föräldrarna.
Vad får dom att tro att deras unge alltid är fri från skuld?, för ja, det finns dem som tror det. Eller är det kanske så jag ska göra? Alltid försvara- ibland kanske trots överbevisning, bara neka och blåvägra ta in info.
Nä.....
Det finns barn där ute, som inte ens får leka med mina barn, för att föräldrarna har issues med mig.Visste ni det? Är det kanske det som är lösningen?
"Jag gillar inte Daniels mamma-så du får inte vara med honom"
Ni ska veta att det finns föräldrar där ute som jag inte älskar-men ungarna trivs med varran. Bara att gilla läget. Men alla kan inte ens det. Utan ska dra in en massa vuxen problematik i ungarnas umgänge. Behöver dom verkligen veta att jag kanske avskyr Toruns pappa, men alla här hemma tycker om Torun?
Nej jag tycker inte det.

Ikväll pratar jag så jag blir torr i munnen, för att försöka få ungarna att man kan umgås på ett bra sätt. För jag har inte gett upp hoppet.


onsdag 13 augusti 2014

I mitt färgglada sinne!

Visst är det en härlig bild?
Den senaste tiden har jag tänkt på hur mycket färg verkligen betyder för mig. Jag blir glad när tex handarbeten och tyger är färgglada, samtidigt som jag kan uppskatta ett rum i tex lugna samspelta och harmoniska färger. Bara för att man älskar färg betyder det ju inte att allt ska vara skrikigt, eller hur?. Men jag är iaf beroende av färg, det påverkar mig oerhört mycket, därför jobbar jag i mycket färg nu när det kommer till virkandet, just nu virkar jag en vågmönstrad pläd i klassiska julfärger, förhoppningsvis färdig till årets adventsmarknad. Känns ju liiite långt bort just nu, men för  att hinna allt är det liksom dags att dra igång. Har dessutom sockbeställningar som ska bli färdiga. Men rogivande är det, ren terapi.

måndag 11 augusti 2014

Färger!

Tänk att man kan bli så glad över att få ha vackra färger runt omkring sig, ännu bättre blir det om man adderar garn! !
Jag har nyligen börjat med pinterest, mest för att få inspiration, och det mina vänner får Jag. Man blir så hänförd av alla vackra saker folk gör.  Om du skulle vilja så går det bra att följa mig, på flera ställen faktiskt
. På pinterest heter jag mita ebervall, instagram Maritaebervall och twitter MEbervall.
Då missar ni inget menar jag!
Här kommer en bild från pinterest!
Hej!

måndag 4 augusti 2014

Svettigt !

Alla dörrar är öppna, fönster likaså. Det är så varmt att svetten rinner längs ryggraden utan någon som helst ansträngning. Jag klagar inte på värmen, men sömnen blir verkligen störd, det går knappt att somna.
Det är så skönt när man hittar vinddrag och får lite fläkt på sig.
Min vän som varit på besök över helgen har gett sig av och plötsligt blir det så tomt. Det tar liksom några dagar innan jag återställt mig till att inte ha henne här. Men, hon kommer snart igen.

Just nu virkas det; framtida färgglada plädar, julklappar och marknadslager.
 Godnatt på er!
Marita

tisdag 29 juli 2014

Sorg och glädje.

Hallå!
Jag vet inte vart tiden tar vägen, men någonstans far den och det har inte varit varken hit till bloggen eller övrigt författande, men jag har massa nya intryck på näthinnan och skärper jag bara till mig så  ska jag  dela med mig.
En sväng ner till landet har det blivit och det det behövdes verkligen att få lite miljöombyte. Synd bara att det blir så sällan.
Hoppas du har det bra.
Kram Mita




Av en slump hittade jag den här bilden och plötsligt vill jag absolut klippa lugg igem....tror saxen kommer fram ikväll.

En bamse kram från en Vega med super lockigt hår!

Nu delar jag med mig av någonting för mig riktigt värdefullt och personligt, mitt Lindö- Här på berget, med utsikt mot ett vackert mälaren. Varje gång jag åker dit så lovar jag mig själv att jag ska åka ner ofta, då det stället fyller mig med glädje. oftast. Man blir ju samtidigt väldigt påmind om dom som inte längre finns med oss i familjen. Vår familj har drabbats hårt och det är dubbelt nr man både känner sorg och glädje för ett ställe. Men för mig är det mer positivt än negativt och det blir jag stärkt av.

Man måste ju åka lite båt för att ta sig från fastlandet, och det va inte helt självklart att Vega gick med på att ha på sig flytvästen, men väl på gick det toppen!

Manne i fören på jollen.

fredag 4 juli 2014

I lila toner

Här kommer en liten bit av den virkade kjolen som jag arbetar på. Bara det att tiden går så fort när jag sitter och virkar. ..

fredag 30 maj 2014

Min Oskar och vackra Fatima !

 Det känns som att det är lite gråare idag än igår, men det gör inte så mycket, har endå ingen möjlighet att jobba på mina projekt då BALEN är idag. Alla dessa studenter som går på balen på Vma hotell, iförda den ena vackrare än den andra balklänningen. En höjdpunkt för både ungdomarna och föräldrarna.
Men absolut mest av allt ser jag fram emot att se min Oskar eskortera vackra Fatima som tar studenten nu. Hon glittrar även utan vacker balklänning så jag hoppas jag får några riktigt fina kort på dom två! Ett minne för livet verkligen.

Tanten på bilden nedan, ska med alla tillåtna medel och verktyg göra sig respektabel för att vistas bland stolta föräldra gänget!

onsdag 28 maj 2014

Sd- anhängare.




Hej hörrni!
Grått och dassigt här i Västerbotten idag. För mig en sån här dag när ganska mycket känns trist och tråkigt. Som alltid när jag varit i Stockholm så blir jag tung och deppig några dagar efteråt, det är inte meningen att ha sin familj så långt bort! Kusinerna lär inte känna varran och mitt liv är tex ganska okänt för min syster, jobbigt.
Skönt var det såklart att återse ungarna, men det hör liksom till. Den här gången fick Meja följa. Många intryck och många frågor. Då mormor bor centralt va ju tiggare ett faktum, som man definitivt inte är van vid i Vilhelmina. Men det var ju bara att förklara, så gott det nu gick. Ska man ge en pengar, men inte en annan tiggare? Ni förstår. Många frågor.
Vi hade det underbart med småkusinerna och moster med hennes Fredrik- som bjöd på syndigt god hemmagjord glass! , gammelmoster med fransman, hippa mormor, Mejas spontana uttalande då mormors hejdå låter "Ciao" istället :), och gulliga Erik.
Vill vara närmare samtidigt som jag inser fördelarna med att mina barn får växa upp här, med all frihet och möjlighet till ro- som man inte alltid finner mitt i Stockholm.

Hem kom jag och fick höra på radion att Vilhelmina borna röstat fram SD, hela 11% om jag förstod det rätt.
Genant. Här lever ni som röstat på Sd verkligen upp till myten om att vi i norrland är både bakåtsträvare ,tröga och lite efter.
Jag orkar för tillfället inte gå in i nån partipolitisk debatt, men jag var bara tvungen att nämna det.
Jag hävdar att sd-följare inte är lika smarta som medel-svensson. Jag har nolltolerans, vilket innebär: lämna min fb om det är så att vi är så oliktänkande.
Tragiskt är att jag har nära och kära som hejjar fram detta främlingsfientliga parti.
Har ni någonsin hört "Man behöver inte vara rasist för att rösta sd"
Nu kan jag inte ens skriva längre, upprörd blir jag!

Återkommer!
Mita

Lysande skor!

Nu finns det inte längre några ursäkter!
Jag är laddad!

Morsdag och praktik!

När vi va i sthlm fick jag super fina örhängen av Meja !
På tal om henne så hade hon praktik igår, på en mataffär på samhället , hon stortrivdes !!

tisdag 13 maj 2014

Manne på sjukan, väntan,födelsedagar,övningskörning, Jobbiga tonåringar och alldeles för många växter.

Jag sitter med en missnöjd känsla i kroppen,,,skulle kunna njuta av tystnaden och av att få vara själv en stund. Mina barn har haft en förmåga att få falsk krupp och hosta så att dom nästan inte hinner kippa efter luft emellan, det brukar visst växa bort i förskoleåldern, Manne som är sju år har med pappa åkt in för att inhalera på sjukstugan.
Jag ringde 1177 och fick veta att det va åsele som hade jouren, men efter att ha pratat med läkaren i Åsele fick vi komma in på sjukstugan i Vilhelmina. Förhoppningsvis ger det effekt och han får sova resten av natten.
Men att man vill byta med dom små liven är ju givet när dom kämpar på med hostan . Stackars små.
Och inte kan man ju riktigt slappna av heller, utan väntar bara på att få veta hur det går.
Jag kan berätta att det va loppis i Vilhelmina ihelgen, sammanlagt hade vi sålt riktigt bra, och jag fick vara nöjd för det lilla, det va enormt med kläder, enormt mycket verkligen.
Jaaa....annars är väl livet hoppigt. Lite kurvigt och ont om nedförsbackar. Jag gillar ju mina planteringar och om ni är ute efter sticklingar så hör med mig först!! Dom övertar mitt liv. Vi bor i grönska, vi blir snart utpressade av slingrande växter,luktpelargoner och ett 30 tal olika chillisar. Vem gör så lixom?
 Sår allt, allt kommer upp, och allt blir överflödigt. Men vem är jag att gnälla om det? Det finns många som gärna skulle vilja ha egenodlade kryddor.
Fast hellre för många chillisar än att sitta med 20 katter.
Jag har dragit på flera tunga beslut, som man så ofta gör, men känner att tidsfristen gått ut och jag måste ta flera jobbiga beslut.
Fast jag kan nog inte påstå att tiden gjort mig klokare.

Min äldsta son fyller år i dagarna, 20 år. Glädje och sorg.
Min näst äldsta son började övningsköra idag. Weird.
Jag skulle kunna dra anekdoter om dom alla, men det är lättare att enkelt säga, jobbiga tonåringar (förlåt mamma!) och resten i olika trotsåldrar! :)

Nu vill vi i första hand bli friska allihopa, sen ska jag och Meja ha några dagars egentid, några timmars flygtid här ifrån. Längtar.

Ögonen svider och jag längtar efter Manne, som jag hoppas kommer snart,
gonatt!

Mita

fredag 18 april 2014

Glad Påsk!


Långfredag idag och man kan väl säga att nu är påsken igång. Jag förundras över hur gigantiskt stort påsk blivit, eller har jag missat att det alltid varit så här? Milslånga köer på affärerna, sen hårdvaluta på att ta sig först upp till fjälls, lasta av, packa upp, påska i några dagar för att sen remma hemåt igen. Det är nog lite annorlunda påskfirande idag än när jag själv va liten, vi konsumerar ju så ofantligt mycket mer idag, klart det märks.

Det har varit Strålande väder idag,solen skiner men det blåser en aningens för mycket. Cyklarna har kommit fram och en diverse motorfordon putsat och fixas och putsas med. Det blir så med många tonåringar i familjen :)

Det har rasslat till i brevlådan med bokpaket från några olika författare, som ska läsas och sen kommer recensioner skrivas och lämnas här på bloggen. Arbete med andra ord- om än roligt sådant!

Igår var det stor påskhandling, och jag är så tacksam mina (ibland) så hjälpsamma ungar, med handlarlistor som ska strykas och inget får glömmas till starka och raska ungdomar som kånkar och bär. Då är jag genuint tacksam över att få hjälp, jag hoppas dessutom ni lyssnar när jag säger det till er barn!

Det är vår nu. Må nu det gå fort efter påsk att snön ( nu blir man väl lynchad som bor i norrland och vill ha bort snön) töas bort, att det blir torrt och soligt.
Allt här inomhus växer och frodas, men jag har faktiskt en del kvar som jag inte satt än, har varken orkat eller haft lust. Det är väl i sista minuten så jag får se hur jag gör.

Jag är ju ingen fanatisk firare av storhelger, anledningar finns! Men jag ser att så fort påsken åkt ut kan jag blicka fram emot midsommar.

Till dig som råkat glida förbi här ibland önskar jag en glad och trevlig påsk!

Marita

lördag 12 april 2014

När sorg sliter hjärtat itu.

Ikväll kom "det" över mig, och inget ställe för det kan ju vara bättre än  under nattningen,  när det endast är ett sken av nattlampan som lyser i mörkret och både mina och Vegas andetag blir djupare, och långsammare. Det går aldrig att bestämma, men vissa ställen är ju enklare att hantera en våg av sorg som bara sköljer över dig, och du tappar både andan och fotfästet på mindre än en mikro sekund.
Idag Joar, så fyllde vår storasyster 40 år. Helt ofattbart va tiden går fort, snart min tur, och sen din.Jag har svårare att skriva om det just ikväll än vad jag brukar ha, det är mer känsligt, kanske för att det här är något vi tre skulle ha gjort tillsammans. Jag skriver ofta om det , bara inte just här.
I sommar har du varit död i två år, och det är oxå helt sjukt. För när sorgen väller över en, så står tiden stilla och två år, det är två långa år utan dig Joar.
När det blir som värst, gör det så ont att man blir lam, avstängd och bortdomnad.
Det är inte sunt att man kan lära sig stänga av någonting som sliter hjärtat itu som den här sorgen efter dig gör. Samtidigt som jag vet att skulle jag inte kunna det så ..vet jag inte vad..
Ibland låter jag det bara komma, när det finns tid och utrymme, och när jag och Tessan pratar om dig. Ofta tränger jag bort det när det på något sätt inte finns plats för det.
Vi pratar ofta om dig -  såklart. Alla gemensamma minnen....och minnen vi har med dig enskilt.
Det skulle bara inte bli så här.
Det är inte meningen att man ska förlora sin lillebror, inte ens mitt i livet.
Jag är inte arg. Inte på dig iallafall.
Det gör bara ont. Och är förlamande.

Det kan ibland vara jobbigt att se livet fortsätta runt omkring, precis som vanligt, när ens egen värld är paralyserad av sorg , fast som är osynlig, så det ger mig inte riktigt rätten att vara fördömande.

Men ibland gnäller folk om jävligt oväsentliga saker.

Ett Efva Attling smycke, med ditt namn ingraverat hänger runt min hals, tillsammans med ett hänge från Tessan. Jag kommer på mig själv ofta med att fingra på hänget och kollar så att ni båda är med.

Marita

torsdag 10 april 2014

Hibiskusen blommar!

Efter en lång dag i Umeå igår så kom jag hem till en blommande hibiskus, och till och med uppslag till krönikor om helt andra ämnen kom till mig. Hon är vacker!

söndag 30 mars 2014

Råd och rön.

Hela dagen idag har varit....jag vet inte vad jag ska kalla det för...frustrerande kanske. Lite beror nog på omställningen av klockan, sånt kan ju bara inte gå omärkt förbi. Det är snorigt och lite svullet i halsen. Näsan är täppt och ingen nässpray. Nu letas lypsyl på dom mest osannolika ställen, och ibland...men bara ibland ..kan dom hittas just där, dom verkligen inte borde va.
Det har varit snurrigt ihelgen, och är väll typ hela tiden. Det är alltid någonting. Alltid. Jag vet inte om det är normalt, men hos mig är det alltid någonting.Långväga sonen har varit hemma ihelgen och jag har redan en klump i magen av olika sorters skit,men framförallt saknad såklart!
Jag ska börja med en skrivuppgift imorgon, det känns jätte spännande och jag är glupsk att få reda på knep och knåp av läraren. Som tex hur man kommer ur en skrivkramp, eller kanske tom en skrivångest.
Kul ska det bli, och jag tänkte tvinga mig själv att starta imorgon!

Just nu virkas det en hel del....tvåfärgiga mormorsrutor som ska bli söta kuddar är tanken. Sen ska det klippas mattrasor i veckan, som i son tur återanvändas till virkade runda mattor i ljuvliga färger. Ni som känner mig vet ju att färg är min grej. Särskilt  rosa...

Kramar, Marita
Alltså, den här vackra väskan är ju bara JAG!
All heder till dig som knopat ihop den, men jag tänker göra en större, med plats för precis allt man kan tänkas behöva!

söndag 23 mars 2014

Vackert!

Dagen igår blev som väntat, jag började på nytt hantverks projekt, barnen va ute och middan drog jag ut på in i det längsta!
Genast startar funderingar över vad jag ska göra idag. Korv kanske...på en söndag  ? Skit samma om det inte blir nån påkostad söndags stek, mätta kan jag iaf hålla min familj. Bara en sån sak. Det finns dem som har det värre.
Jag har ju satt en hel del fröer, jag älskar ju att se förloppet, hur det förvandlas,gror..kikar fram...stäcker sig efter ljuset och växer så mycket så jag nästan ser det....och sen kommer knopparna, eller på vissa,stänglarna. Som du hör - I LOVE IT!
Ger mig samma effekt som att sticka eller virka, jag försvinner in i något som endast är mitt, och jag behöver väll knappast säga att det verkar ju samtidigt som terapi. Det jag skulle komma fram till om frösättningen va att det växer så det knakar. I år har jag haft oerhörd tur, allting kommer!




Nästa projekt?


Marita

lördag 22 mars 2014

Matkasse

Godmorgon.
Inte riktigt än för min egen del. För mycket smärta och inget kaffe än.
Barnen börjar vakna och allt flyter förhållandevis på bra.
Det har varit en tuff vecka.
Speciellt emotionellt.
Va till Umeå och hade besök på hjärtmott och onkologen. Bägge besöken gick bra, med betoning på att inget försämrats. Tacksam. Tack gode gud!
Förutom min egen hälsa så är jag även mamma.Oro och dåligt samvete slåss just nu i mig om vilket som ska få ta störst plats. Man är alltid mamma- oavsätt ålder på barnen, så är det.Och därmed offrar man ALLT för sina barn. Jag har haft sådana förutfattade meningar om hur medelålderskvinnor- utifån mig sett daltat med sina söner och döttrar. Jag förstår nu. Förlåt, så här i efterhand.
Varit hos min psykolog i veckan, känns alltid bra, men nu lite sådär extra bra, som det kan kännas ibland.
Idag skingrar jag tankarna genom att , vad vet jag....handarbeta. Ta hand om barn.Måla? Förbereda middag?! Jag hatar att laga mat. Kan ingen ge mig och min familj en vecko-mat-kasse i ett halvår framöver? Ingen??
Ju mer jag tänker på det inser jag hur avlastande det skulle va, för oss stackare som faktiskt inte ÄLSKAR att stå över grytorna i timtal, och dessutom tänka ut VAD man ska stå över...

Marita


En sån här vill jag ha, eller en sådan som hänger under skåpen. Vet inte vad dom heter....

tisdag 18 mars 2014

Klassfråga

En sån här virkad klänning vill jag att Vega ska ha i sommar. Fin va!


Jag kan ju inte påstå att jag blev särskilt förvånad över att det började snöa igen, vilket det nu har gjort. Idag har dom yngre barnen varit på utflykt, Manne har åkt bob och flickorna fiskat. Men än är det inte klart, på torsdag drar hela skolan iväg till Kittelfjäll för slalomåkning och längdskidor......det ska kokas varm choklad, göras matsäck, packas extrakläder mm mm. Men kul har dom. Och jag tycker att det är skit kul att dom får göra det. Samtidigt retar det mig att : skolan ska inte kosta pengar, det kostar att åka slalom, men är gratis att åka längdåkningsskidor. Om man får välja så åker dom flesta antagligen slalom. Det blir en klassfråga med andra ord.Jag vet att det finns argument som antyder att det är föräldrarnas påhitt, eller vad som helst.
Det finns alltid sätt att frånkomma regler. Men lite tufft är det.
Nu bruna bönor!

Marita




måndag 10 mars 2014

Marita - Mamma till åtta,och så mycket mer!: Nya uttryckssätt.

Marita - Mamma till åtta,och så mycket mer!: Nya uttryckssätt.: Godmorgon. Barnen är på väg till skolan, vilket känns lite konstigt nu när dom varit hemma en hel vecka. En hel vecka där vi varit sjuka bö...

Nya uttryckssätt.

Godmorgon.
Barnen är på väg till skolan, vilket känns lite konstigt nu när dom varit hemma en hel vecka. En hel vecka där vi varit sjuka bör tilläggas! Hosta, ont i halsen och feber. Ganska typiskt!
Vilken otrolig storm det varit i natt, jag har vaknat med jämna mellanrum och hört hur vinden vinat utanför dörren, är uppriktigt förvånad över att strömmen inte farit.
Jag är i ett skede i livet där jag ska avgöra om jag ff ska ha lugg eller låta eländet växa ut.....svåra beslut.
Ibland är även dom små sakerna jobbiga att besluta om.

Just nu har jag ett enormt behov av att uttrycka mig, och jag upptäcker hela tiden nya uttryckssätt, vilket i sig är asballt.
Jag har aldrig hållit i en pensel förut, men nu kan jag längta till jag får möjligheten att måla. Eller kludda. Eller ett sätt att berätta.
Konsten finns i betraktarens ögon.
Så just nu, målas det, ungarna har ju oxå fått tavlor och målar dom vackraste alster. Mina väggar kommer snart fyllas med konst och diverse kludd, kanske ser du en berättelse eller något osagt.
Vem vet.
Men förutom målandet så stickas det sockor, när armen orkar, jag virkar vackra mormorsrutor i mörkt mörkt grått, och jag skriver. Lite.
Dagsformen är  ju totalt avgörande för hur min dag ser ut. Men sakta sakta accepterar jag läget. Ibland bättre, ofta med stor frustration.

Blev det lugg eller vag sa vi??

Kram Marita

lördag 1 mars 2014

Högkänsliga jag!

Ser ni som jag vilka härliga färger jag jobbar med just nu. Nu behövs färg! 

Det snöar lite ute, +3 grader.
Två utav barnen är sjuka, Vega blev det idag, feber och allmänt hängig. Jag tycker så synd om dom små liven när dom är sjuka,man vill ju bara byta plats med dom. Hoppas det går fort ut huset så vi får ett hyfsat sportlov vi med.Vi har ju planerat in massor!

Plantorna växer så det knakar, jag springer och byter plats och vrider hit och dit så alla ska få del av ljuset. Allt styrs av ljuset.
I alla högsta grad jag själv, som är en högkänslig människa. Bra och mindre bra kan man säga.
Jag skulle gärna vilja vara utan mina djup analyser av egentligen väldigt oviktiga skitsaker som skitmänniskor som drar ner mig istället för att lyfta upp mig, boosta och ge massor av kärlek!
Tur är väll att när man börjar komma upp i min ålder så är det ju lättare att avgöra vem som är vad......Ja, analysen av detta blev då att jag måste släppa taget fortare och lättare, och bara move on! Fortsätta, utan att stanna och gräva ner sig.
Ibland är jag avundsjuk på människor som inte är hkänsliga, verkar lättare att ta sig framåt, då menar jag i allt. Men jag trivs och kommer såklart mycket bättre om dom hkänsliga människorna som passerar i mitt liv.

Kram Marita




onsdag 19 februari 2014

Baka baka liten (te) kaka !

Baka är ju en av dom saker jag tycker om att göra . Oftast med barn, gärna utan.
Idag råkade jag inte ha annat hemma än hårt bröd, inte fy skam det heller, men nu ska tekakorna bakas ut, jäsa igen och sen gräddas ..

torsdag 13 februari 2014

tisdag 11 februari 2014

Mormorsrutor , terapi?

 Jag blir seriöst galen när jag ser hantverk i glada färger och roliga mönster. Mormorsrutor:vad vore livet utan dig?
 Bara kreativiteten stoppar dig. Mormorsrutor va det jah........


Mitt liv vore då absolut mycket tråkigare utan dessa mormorsrutor, som jag lägger på hög, testar olika varianter, färg och storlek.
Kul när man väl lärt sig.

Jag har varit bortrest i några dagar, och kom hem igår.
Jag har levt ett både hektiskt och mellan varven väldigt lugnt.
Det finns mycket att skriva om resan, men jag får ta det eftersom. Det kändes iaf plågsamt att lämna,jag kände mig nära Joar på ett sätt jag inte kan göra här. Sov i samma soffa som han alltid sov i ,använt glasen han drack ut ,gått på samma knarriga golv. och gått upp och ner för trappen ner till porten.
Det kändes jobbigt, samtidigt som det va så skönt att känna hans närvaro så tydligt.
rs


Marita 2014- endast begagnade kläder! alltså second hand, och utrensningar från goda vänner.
Skulle du våga?


Kram på dig,
Marita

torsdag 23 januari 2014

Äntligen!

Det börjar bli dags nu......chilin åker ner nu först.
Ser på nätet att fler har börjat för flera veckor sedan.
Stressar dock själv så lite som möjligt,och livet blir plötsligt så mycket bättre.
På alla.vis.
<3 Marita